Chapter 4 - He'll ask you out

Jag sträckte mig trött efter mobilen som låg på nattygsbordet eftersom den plingat till men slog genast igen ögonen när jag insåg hur ljus ljusstyrka det var på skärmen.
Jag flämtade till och öppnade sakta upp ögonen igen, denna gången kisade jag så att ögonen skulle vänja sig vid det starka ljuset.
Jag hade fått ett sms från Taylor, jag började genast flina när jag läste sms:et.
"Hallå vad hände igår egentligen?! Justin frågade precis mig efter ditt nummer!"
Jag läste den sista meningen om och om igen innan jag svarade "va?! Gjorde han?? Gav du honom det då?!"
Det tog bara några sekunder innan jag fick tillbaka ett svar "men självklart, jag är ju inte dum heller! Jag är bergis på att han kommer bjuda ut dig!" Jag kände hur leendet spred sig på mina läppar och hoppet inom mig väcktes.

 

 I could feel how my face lighted up in a smile and the hope inside of me woke up.
 

Nu plingade mobilen till igen, men denna gång var det inte Taylor. Det var ett okänt nummer och det enda man såg av det oöppnade sms:et var "Hej Carter!.." Jag stirrade länge på skärmen, tänk så var det han? 
Jag klickade upp meddelandet och läste resten. "Hej Carter! Jo, jag tänkte fråga om du skulle vilja dra ner till stranden idag och ta en glass? Alltså inte som en dejt då förstås.. Men tänkte att det skulle kunna vara en kul grej liksom. Ja om du inte vill att det ska vara det, en dejt alltså för det funkar ju det med. ;)"
Mitt hjärta gav ifrån sig ett skutt. Jag satt och log som ett fån för mig själv, jag kände själv hur löjlig jag var men jag kunde inte kontrollera det.
Jag läste sms:et en gång till innan jag svarade "Självklart, det blir jätte kul! Låt oss kalla det en dejt ;)" sedan skickade jag iväg det. 
Jag kände genast hur jag ångrade det sista speciellt eftersom det tog ett tag innan jag fick svar. Han kanske bara skämtade om den där dejt grejen?
Tillslut plingade det till i mobilen igen. 
"Awesome! Jag kommer och hämtar upp dig vid ett!'' Jag gav ifrån mig en suck av lättnad.

 Sedan sprang jag snabbt in i badrummet, borstade tänderna, kammade ur håret och rakade benen. Jag kollade mig i spegeln, nåja detta är väl så bra det kan bli tänkte jag och tog på mig min rosa favorit bikini och en klänning över det. Jag slängde en blick på klockan ’’fem i ett?!’’

Jag hörde hur en bil körde upp på uppfarten och någon sekund senare ropade mamma på mig, han är här.

 Jag skrev om sms:et minst tjugo gånger innan jag skickade iväg det och denna gång läste jag inte ens igenom det. Nu var det bara att vänta på svar. Det kändes som en evighet, men egentligen tog det bara någon minut. Det plingade till i mobilen och jag läste ivrigt sms:et och blev otroligt glad, innan jag insåg det själv hade jag ställt mig upp på sängen och skrikit ''BOOYYAHH, det är en dejt!'' en aning för högt.
 
I red the text and got extremly happy

 

 ''Justin är allt bra där inne?'' hörde jag mamma säga samtidigt som hon knackade på dörren lite försiktigt. Jag hörde självklart vad hon sa men var på tok för glad för att svara, istället sprang jag snabbt till resväskan som jag fortfarande inte packat upp sen jag kommit hem från turnén. Jag ersatte sedan mjukisbyxorna med mina badbyxor och en enkel vit t-shirt. Sedan sprang jag ner till köket och satte mig otåligt vid köksbordet och väntade på att klockan skulle gå så att jag kunde åka iväg och hämta upp Carter.  

''Väntar du på något Justin?'' sa mamma och syftade på mina fingrar som otåligt knackade på matbordet.

 ''Jag väntar på att klockan ska gå'' sa jag med en suck.

 ''Så, vem är tjejen du ska träffa?'' fortsatte hon sedan med ett stort leende på läpparna och tittade på mig med ivriga ögon. Jag tittade på henne chockerande ''men… men hur visste du?!'' Hon log stort men hann inte fortsätta innan mormor kom och sa ''Hela huset hörde'' sedan gav hon mig en snabb puss på kinden. Jag log. ''Hej mormor'' sa jag glatt och gav henne en kram. Jag slog sedan en titt på klockan igen nu var den äntligen kvart i tre. Jag reste mig snabbt upp och tog på mig skorna innan jag gick mot dörren. ''Hejdå, jag måste gå nu!'' skrek jag innan jag smällde igen dörren.

 Jag körde nu upp på familjen Hamilton’s uppfart. Jag stod inte där i många sekunder försen jag såg Carter komma ut ur huset och gå mot bilen. Jag kände mig genast nervös. Nu gäller det.

Hon satt sig blygt i bilen och tittade sedan upp på mig. ''Är du redo för den bästa dejten i ditt liv?'' sa jag och blinkade. Jag såg hur hennes kinder rodnade till och hon tittade snabbt ner i sitt knä innan hon tittade upp och sa ''Så redo jag kan bli'' med ett stort leende på läpparna.

 

 ''Are you ready for the best date of your life?''

NU, efter typ ett år är kapitel 4 äntligen här! Upptaderingen kommer självklart bli mycket bättre här nu, ska verkligen börja skriva mer nu när jag har sommarlov och allt!
Men NU VILL JAG HA KOMMENTARER så att jag vet att ni vill att jag fortsätter skriva. Vad tyckte ni om kapitel 4?

My new life - Exploring - Chapter 2

 Jag vred och vände mig i sängen klockan var bara nio på morgonen men jag kunde inte somna om. Speciellt inte när hela mitt rum fyllts med doften av nystekta pannkakor. Min favorit, jag kände att min mage börjat kurra.

Jag reste mig upp ur sängen och tog på mig mina favorit jeans, ett enkelt grått linne och en tunn vit tröja att ha över innan jag gick ner till nedervåningen.

När jag kom ner satt redan hela familjen samlad pappa och Haily satt och serverade sig själva samtidigt som mamma stod och stekte de sista som fanns kvar av smeten.

Jag slog mig ner bredvid Haily som kollade konstigt på mig.

’’Vad är det?’’ frågade jag och höjde på ögonbrynen.

’’Du är vacker’’ sa hon med ett stort leende

Jag kunde inte låta bli att lé.

’’Du med’’ sa jag och kollade kärleksfullt på min lillasyster.

Hon log stort och började sedan att äta sina pannkakor.

’’God morgon älskling’’ sa mamma och pussade mig på pannan samtidigt som hon la ner ett fat med pannkakor täckta med sirap framför mig.

’’Tack mamma’’

Jag gluffsade i mig pannkakorna och det kan inte ha tagit mer än tio minuter innan pannkakorna på min tallrik var slut.

''Oj, du var hungrig'' sa pappa och skrattade.

’’Men det är ju så gott haha!''

Jag reste mig upp och ställde sedan ner min disk i diskmaskinen.

’’Tack för frukosten’’ sa jag innan jag gick ut till hallen för att sätta på mig mina slitna men mycket fina boots.

’’Jag går ut och utforskar lite!’’ skrek jag.

''okej, men kom inte hem så sent'' hörde jag mamma skrika från köket.

 Jag svarade med ett enkelt ''Okej'' och gick sedan iväg.

 

Efter att ha gått runt i staden i ca 1 timme gick jag in på ett litet kafé.

Jag ställde mig i kön och granskade det lilla kafét, det var mysigt.

Jag hörde hur ett par tjejer bakom mig börja fnissa och kände sedan en liten knackning på min rygg.

Jag vände mig om och mötte en lång, blond tjej med mycket smink, skyhöga klackar och en väldigt kort klänning.

’’Ja?’’ sa jag och log.

’’Snygga boots’’ sa hon med en ton jag inte riktigt kunde tyda.

Men jag antog att det var en komplimang.

’’Tack så mycket!’’ sa jag glatt.

’’Det var inte en komplimang loser, det ser ut som något du fått tag i på sopptippen’’

Hon och tjejen bredvid henne började skratta högt.

 

Det högg till i magen. Ingen hade någonsin sagt något så elakt till mig. Jag kände hur mitt leende bleknade.

 Jag vände mig med ett ryck när jag hörde tjejen i kassan fråga vad skulle ha.

’’En kaffe latte och en chokladboll tack.’’ Sa jag och gav tjejen i kassan ett leende.

’’Det blir 5 dollar’’ sa tjejen samtidigt som hon knappade på kassaapparaten.

’’Hoppas du har råd’’ viskade den blonda tjejen bakom mig i mitt öra. Sedan fnittrade de igen.

Jag tog fram en 5 dollars sedel ur min ficka och gav tjejen i kassan den innan jag gick iväg med min bricka.

Jag hittade en ledig plats längst bak i hörnet.

Jag förstod verkligen inte varför den blonda tjejen var så otroligt taskig mot mig. Hon kan omöjligt sett mig förut.

 Jag antar att hon vet att jag är ny här, det märks tydligen på mig. Tänkte jag och kollade ner på mina boots som nu längre inte kändes så fina som när jag satt på mig de imorse.

Jag granskade länge mina boots tills jag hörde någon harkla sig.

Framför mig stod en tjej med långt brunt hår och gröna ögon.

Hon var otroligt vacker.

 

’’Jag gillar de’’ sa hon och log.

’’Bootsen alltså’’ la hon till och log ännu större.

Den här gången lät det som att det var en komplimang men jag vågade inte chansa.

’’Du är inte ironisk eller nåt nu va?’’ sa jag med ett osäkert leende.

’’Nej inte alls, jag stod bakom Alice i kön och hörde vad hon sa till dig. Jag ville bara försäkra mig om att du var okej.’’

 Jag tycker att de är jättefina och originella’’ sa hon med ett leende.

’’Åh, tack så mycket!’’ sa jag och var nu mycket gladare än vad jag nyss vart.

’’kan jag slå mig ner?’’ sa hon och nickade mot den tomma platsen framför mig.

’’Jadå’’ sa jag glatt.

’’Mitt namn är Taylor förresten’’ sa hon och räckte fram sin hand.

’’Carter’’ sa jag och skakade hennes hand vänligt.

’’Alice är en idiot, bry dig inte om henne hon trackar ner på allt och alla, det är helt enkelt den hon är.’’ Sa hon sedan.

’’hm, ja jag antar det. Men Jag förstår bara inte varför hon är så elak mot mig, jag menar hon känner mig inte och det är första gången hon någonsin sett mig.’’

’’Avundsjuka, hon avskyr när någon är vackrare än henne själv och måste då säga något elakt så att personen inte känner sig lika fin längre’’ sa Taylor snabbt.

Jag höll inte med Taylor, jag tror nämligen inte att tjejen som tydligen hette Alice skulle vara avundsjuk på en tjej som mig. Hon tyckte jag var en fattig tjej med fula skor.

Men jag nickade ändå.

’’Så, du är ny här?’’

’’Ja, det märks tydligen’’ sa jag och suckade.

’’Ja, eller jag menar alla känner alla här i Stratford eftersom att det är en sån liten stad, så alla märker när ett nytt ansikte dyker upp. Vart kommer du ifrån?’’

’’Jag har hela mitt liv bott på en bondgård i Texas’’ sa jag och log.

’’Wow, häftigt! Så du har typ haft värsta gården med hästar och grejer?’’ frågade hon imponerat.

’’Ja, exakt haha’’ svarade jag och skrattade till.

 

Vi satt och pratade i timmar och jag lärde känna Taylor riktigt bra. Taylor dansade också, precis som jag. Jag märkte även att Taylor var en tuff tjej med mycket attityd, vilket jag gillar. Hon sa även, jag citerar ’’jag säger alltid vad jag tycker.’’ Vilket betyder att hon står för sina åsikter.

 

Jag kollade klockan och såg att den redan var fem vilket betyder att jag måste hem innan mamma börjar bli orolig.

’’Du, jag är ledsen men jag måste hem nu, klockan är mycket och mamma väntar’’ sa jag och blev genast stressad.

’’Det är lugnt men hey, vi ses?’’ sa hon och hennes ögon fylldes med förhoppning.

’’Självklart! Här har du mitt nummer’’ sa jag och skrev ner mitt nummer på servetten framför mig som jag sedan gav till henne.

’’Hejdå’’ sa jag och gav henne en snabb kram innan sprang iväg hemåt.’’

Precis när jag kom innanför dörren fick jag ett sms från ett okänt nummer

’’Hey! Det är fest hos en kille som går på min skola ikväll ska du med? Det blir kul! /Tay’’

Jag funderade ett tag innan jag skickade iväg ett enkelt ’’Ja :)’’

Det tog inte lång tid innan jag fick ett till sms från Taylor ’’Grymt! Vi träffas ikväll vid Kafét kl 20.00 :)’’

Jag la ner mobilen på hallbordet och stannade sedan upp då tanken slog mig.

Jag ska på fest. Hur ska detta gå? jag har aldrig vart på någon fest förut. Hur skulle jag passa in? Oh herregud jag hade mycket att göra nu innan jag var tvungen att sticka iväg igen.

Jag sparkade av mig skorna och sprang upp till övervåningen.


Okej, det var meningen att kapitlet skulle komma upp före tolvslaget men jag hann inte haha. Men ni får ju ändå ett långt kapitel nu. Hope u like it.

Och glöm inte att kommentera, det tar bara någon minut och det betyder så otroligt mycket för mig att få lite feedback då det blir roligare att skriva.

Peace Out /Angelica


My new life - Welcome home - Chapter 1

Hej. Mitt namn är Carter jag är 16 år och har under mina år på denna planet bott och växt upp på en bondgård i Texas, USA tillsammans med min mormor, morfar, mamma, pappa & lillasyster Haily. Nu tror ni säkert att mina föräldrar är riktiga bondlörkar med hängslen, gummistövlar och hela kalaset men nej så är det inte i detta fall. Det är snarare tvärtom, mina föräldrar är båda väldigt framgångsrika advokater och är för det mesta i New York eller i Canada. Vilket betyder att de reser mycket, därför valde mina föräldrar att vi (Jag och min lillasyster) skulle bo hos mormor och morfar så att vi skulle få en normal uppväxt utan att behöva flytta och resa hela tiden vilket jag tyckte var ett väldigt bra val mina föräldrar gjort. Jag trivdes väldigt bra i Texas, jag älskar naturen, djuren och att bo med mina morföräldrar var underbart. Jag älskar friheten. 

Jag själv då? Jo jag är nog vad man skulle kunna kalla en riktig pojkflicka. Jag har aldrig haft några riktiga tjejkompisar utan har växt upp med bara några få killkompisar. Jag har aldrig brytt mig speciellt mycket om vad jag har för märke på mina kläder, om mitt hår är platt eller lockigt, om jag är lång eller kort, smal eller tjock. Det har blivit så med åren då jag bott på bondgården och bara träffat min mamma några enstaka gånger i månaden. Jag har helt enkelt inte lärt mig alla tjejgrejer än. Dock vet jag ju att mina föräldrar hemskt gärna skulle velat komma hem varje kväll och helg precis som vanliga föräldrar gör, det är därför vi nu ska flytta ifrån Texas. Vi ska flytta till Canada, Stratford för att vara mer exakt. Mamma och pappa ska nu endast jobba på advokatfirman som ligger i Canada istället för att resa fram och tillbaka vilket känns bra. Det ska bli spännande att flytta då jag aldrig vart någonstans utanför Texas. Något mer jag kan tillägga innan jag avslutar detta är att jag brinner för dans. Jag älskar att dansa, jag har dansat så länge jag kan minnas. Jag vet dock inte om jag är så speciellt duktig med tanke på att jag mest dansat för mig själv eller min familj men jag gör det mest för att jag tycket det är kul. Jag tycker det är underbart hur det kan föra mig till en helt annan värld på bara några sekunder. 

Detta är den första sidan jag skrivit i den nya dagboken jag fått av mormor och morfar innan jag åkte iväg, de vet att jag alltid tyckt om att skriva och de tyckte det skulle passa bra nu när jag ska ''ut på nya äventyr'' som de sagt, att jag hade någonstans att skriva ner mina egna tankar och de saker som jag kommer uppleva i detta nya land och stad. Jag visste inte riktigt vad jag skulle börja med att skriva men jag tänkte att det klassiska är väl att man skriver lite om sig själv? Eller? Det var iallafall vad jag gjorde.

Välkommen till mitt nya liv. 
Peace Out /Carter Hamilton.

 

Det sista jag gjorde innan jag stängde igen den lila dagboken var att klistra fast en bild på mig som togs för bara några dagar sedan.

Jag kände hur bilen bromsade in och jag hörde hur mamma, pappa och Haily’s säkerhetsbälten knäpptes upp.

’’Carter vi är framme titta ut genom fönstret, och välkommen hem.’’ Sa mamma med en mjukröst.

 

Jag tog ut min väska och min skateboard som låg i bilen och åkte fram till det stora vita huset.

''Carter, fånga!'' Hörde jag pappas röst skrika på avstånd. Jag vände mig snabbt om och såg en nyckel flyga högt i luften rakt mot mig, jag slängde snabbt upp min hand i luften och fångade den genast.
''Snyggt fångat!'' sa pappa med ett stort leende på läpparna.
''Det var för att det var snyggt kastat!'' sa jag samtidigt som ett leende formades på mina läppar.
Jag granskade noggrant det stora eller rättare sagt gigantiska vita huset med stora fönster och en massa fina detaljer. Det var detaljer jag bara sett lyxhus i filmer hade.
Wow, nog visste jag att mamma och pappa tjänade mycket pengar på sina arbeten, men såhär mycket pengar föreställde jag mig aldrig att de hade.
Jag gick upp för den lilla verandan fram till dörren och låste sedan upp dörren och steg in i mitt nya hem. 
''välkommen hem Carter'' sa jag tyst till mig själv. 
Jag letade mig in till mitt redan färdig fixade rum med möbler och saker som vart på plats sedan två dagar tillbaka.
Det såg precis ut som när jag bodde i Texas, den enda skillnaden här var att rummet var mycket större och mycket lyxigare plus att vissa saker var nya.
Jag kastade mig ner i den nybäddade säng och tittade upp i taket, jag började fundera på min sommar som precis börjat. Hur skulle den bli nu när jag flyttat till Stratford? Jag menar jag känner ju absolut ingen här och jag vet knappt vad som finns i här för den delen heller.
Jag suckade tungt.
Mina tankar avbröts snabbt av att min syster Haily stormade in i mitt rum.
''Vad har du gjort med min stora Justin Bieber affisch?! Vart har du lagt den?!'' skrek hon medan hon ilsket kollade på mig med hennes stora isblåa ögon.
Jag kunde inte annat än skratta.
''Haha den här gången var det faktiskt inte jag, den måste ligga i någon utav dina lådor!'' Sa jag samtidigt som jag skrattade, jag skrattade så mycket att det började verka i magen. Tanken på att jag brukade ta hennes älskade affischer och gömma undan de någonstans så jag slapp se killens tryne vart jag än gick fick mig att skratta ännu mer. 

''Det är inte ens kul!'' Röt Haily innan hon ilsket stormade ut ur mitt rum och ner till undervåningen.
Nytt hus, nytt land och ny stad men fortfarande samma jobbiga Haily.

''knack, knack'' 
Jag satte mig upp i sängen och såg pappa i dörröppningen.
''Så vad tycker du om ditt nya rum?'' Sa han med ett leende.
''Stort, haha'' sa jag samtidigt som jag förde blicken runt i rummet.
''Ja, det kan man nog säga, men det är något större jag vill visa dig''
Jag blev förvirrad, större? hur kan det vara möjligt?
''kom med här'' sa pappa och viftade med handen. Jag kunde inte annat än följa efter honom. Han förde mig ner till undervåningen, förbi köket, vardagsrummet sedan stannade han upp framför en dörr.
''Nå? Vad är det du vill visa mig?'' frågade jag glatt.
''öppna och se'' 
Jag öppnade dörren in i ett rum, det var väldigt mörkt så man såg ingenting försen pappa tänt lampan.
Jag fick inte fram ett ljud, det kändes som att min haka föll ner på golvet och ögonen blev lika stora som golfbollar.

'

Wow

Drömde jag nu eller var detta sant. En dansstudio? En hel vägg täckt med speglar, stora högtalare i varje hörn och en stor stereo för cd skivor + en dockstation till telefonen.

För nån minut hade jag glömt att pappa fortarande stod bredvid mig men kom snabbt tillbaka till verkligheten när hans mörka stämma började prata.

''Nå? Vad tycker du?'' Frågade han.

''Jag älskar det!'' skrek jag nästan.

''Både jag och din mor tyckte att det var dags för dig att få ett stort utrymme där du kan dansa utan att behöva stå i hö eller dela rummet med hönor'' sa han och skrattade.

Jag visste precis vad han pratade om. Hemma i Texas hade jag alltid stått med hörlurar i öronen och dansat i hönshuset.

''Tack, tack, tack!'' Sa jag lyckligt och slängde mig runt pappas hals.

''Det var så lite tösen!'' sa han och besvarade kramen.

Han gick ut och stängde dörren efter sig.

Jag ställde mig genast mitt i salen och snurrade runt, det var otroligt.
Jag gick fram till stereon, tog upp min iphone som låg i fickan på mina slitna jeans och kopplade sedan in den i stereon, rummet fylldes med musik och jag började dansa. Jag lät rytmen och dansen ta över min kropp samtidigt som jag släppte taget om omvärlden. Det var underbart.


NY NOVELL!

Detta är en novell jag kommer skriva väldigt noggrant och detaljerad, jag ska lägga ner helhjärtat arbete och hoppas på att ni gillar den! 

Kommentera :)